S114 ABRAHAM
OCH KRISTUS, PARABRAHM (Joh
8 58)
ABRAHAM (Abram 19:e årh f Kr) blev enligt traditionen stamfader till Ismaeliter, arabstammar genom sin första son, Ismael, vilkens mor var Hagar. Och Abraham trosvara stamfar till hebrée4rna genom sin andra son, Isak och halvsystern Sarai (Sarah). Judar och araber kan tro att Gud har lovat Kaanans land till Abrahams ättlingar (jmf 1 Mos 12.7) ”Åt dina ättlingar skall jag ge detta land”. I dessa ord finns en rot till senare konflikter mellan araber och judar. Religiösa konflikter är ofta grundade på sådana ”andliga” upplevelser, som om de ej är sanna kan tolkas som hallucinationer eller psykologisk indoktrinering för politiska och ekonomiska syften. ”Gud vill det” har varit ”information” för soldater i religioner.
Somliga finner också sant historiska och djupa allegoriska betydelser
i Abraham-legender.
EN ”ABRAHAM” kan
ha varit en
revolterande Brahman eller
Brahman-stam från fjärran
Östern.
I Kaldéen hade ex-brahminer
sökt tillflykt från ortodoxa majoriteter. Sådana A- (icke-) brahminer
eller hela
”A-Brahmin-sekter kan ha
fört ”Abrahams religion ”
till Kaldéen. Judar och araber
torde äga fragment i mer
västerländska religionsformer. Namnen
Abraham och Sara kan ha rötter i öst,
i hinduers Gud Fadern,
Brahma och Gud Modern, Sarasvati.
Jesus lär ha erkänt
”Abrahams Gud som sin
(Matt 22 32) och sagt att ”före Abraham var jag (Joh 8 58).
Menade Jesus då att var en ny inkarnation av Abraham? Eller menade Jesus att han var ”Para Brahman” i betydelsen ovan Brahman. Parabrahma är vanligen ett ord för det eviga
gudajaget ovan all dualitet och ovan manifestation. Kabala-judar har för
detta begrepp namnet Ain Soph Aur. Judisk Kabbala kan ha rötter i indiers
Brahma-tro. Indisk tro att Krishna är
gudason inrymmer också tro att Krishna har flera inkarnationer. Somliga
indier säger att
Jesus är en
senare inkarnation av
Krishna. I Pistis Sophia-evangeliet talar
Jesus mer om reinkarnation, t ex
att profeten Elia har återkommit
som Johannes Döparen. Men det var
farligt att bland judar antyda att Messias haft tidigare inkarnationer.
BIBELN berättar att Abraham enligt Guds befallning
var nära att offerdöda en son.
Mystiker tolka icke detta som
bokstavligt sant utan som ett inre eller rituellt mysterium, en allegori som antyder att Gud Fadern
offrar sin egen lägre
natur, liksom Kristus av Gud Fadern är
förutbestämd till mystisk korsdöd, tills det
lägre jaget i
mystiskmening uppstår till förnyat
andligt medvetande. Kristus är i
detta ”offerlammet”.
KORANEN intygar att ”
profeten, aposteln Jesus ej blev bokstavligen dödad. Någon som liknade honom blev korsfäst. I
Koranen försäkrar Jesus
själv att han aldrig påstått
att han är en Gud
vid sidan om
Allah
eller att hans mor
är gudinnan ”Helga Anden”.
Tro på många gudar motverkades bland araber på detta sätt.
Avancerat tänkande muslimer
medge att Allah har flera namn eller aspekter som ”Herren, Skaparen, den
Barmhärtige, Domedagens Majestät
och att Allah ej blott är manlig
i mänsklig mening. Koranen intygar
att vi
dör och föds flera gånger innan vi återkommer till Allah. En
sufi-mystiker har tolkningen att
vi föds i sten, växt, djur,
mänskoskepnad, änglagestalt innan vi
är redo att reabsorberas i
Allah. Koranen
sägs vara en skrift med hemlig
mening, varför olika tolkningar
finns.
MYSTIKER ifrågasätter kroppslig omskärelse (Jmf
Abraham 1 Mos 17 23).
I Thomasevangeliet säger
Jesus ”Om omskärelse vore välgörande skulle Fadern låta oss födas omskurna, men den
sanna omskärelsen är i Anden och den är
välgörande. Omskärelsen kan vara ett
bruk som kommit från varmare
Länder och av hygieniska
skäl. Ledare kan ha påstå att regeln kommit från en Gud vilket naturligtvis var
ett smart sätt att få folk att
lyda. Bland kristna blev dop
renlighetssymbolik och sakrament.
ABRAHAMS HUSTRU
SARA är mytologisk
beslöjad
gudinna-drottningmoder som genom
gudomligt ingripande blir
havande. Vi kan jämföra berättelsen om hur jungfru Maria befruktas av den Helga Anden genom ängeln Gabriel. Maria framstår som en
speciell inkarnation, medium,
verktyg, representant för
Guds Helga Ande.
Hebréerevangeliet har av Jesus
orden: ”Min moder, den Heliga Anden,
lyfte mig i ett
hårstrå upp till Berget Tabor”. Modergudinnorna som religionerna nämner är aspekter av Gud
som Moder.
Hinduisk religion talar om en
gudinna vid sidan av en
manlig gud: Sarasvati
vid sidan av
guden Brahma.
Buddhism har Prajna Paramita
som nirvanisk moder till visdom och
till allt.
JESUS säger; ”Jag har ej kommit för att upphäva
profeterna.” Och han citerar om profeten Abraham: ” Jag är Abrahams
Gud. Jesus ägde kunskap att kunna
tillägga att han är ett med
religionernas gudar och gudinnor och
att han innerst är Nirvana. Men då skulle han ha blivit stenad
i den tidens Judaland.
Han uppmanade lärjungarna
att hemlighålla avancerad visoms-Gnosis och att vara ”kloka som
ormar”. Alla religioner måste
komma fram till att ”icke upphäva
profeterna” hos olika folk men
klokt reformera. Mål är
”Förenta religionerna” vari olika profeters olika språkbruk
lever kvar.
ABRAM, har
först bokstäverna A
och B som för somliga
har dold betydelse. Jesus säger i Thomas
Barndomsevangelium ”Om
du inte ens förstår A till dess
väsen, hur skall du
då kunna lära
andra B”?
A, Aleph med hebreisk code
tecknas med två enkla ”jod Aleph tecknar Gud är jod, samma ”jod” är
ovan och
nedan, i
skenbar mångfald. Aleph är
då som Adwaita inom österns
vedantism –icke två. Gud är m a o
absolut monism,
allenhet. B,
hebreiskt Bet, tecknas med symbol för
hus. B skall
vara ett bönehus,
icke byggt på sand utan på
klippan av gudomlig visdoms-gnosis.
Jämför att ”Fader Vår” börjar
med ”ABBA,
Jesus talade arameiska och
ABBA är arameiskt
ord för Fader.
Motsvarande hebreiska ord
är AB.
Abraham, Abram, Parabrahm,
är nyckelord